Vad är fritt val?

Fritt val av hjälpmedel i Region Stockholm är ett system som ger brukaren möjlighet att välja bland olika godkända hjälpmedel som bäst motsvarar deras individuella behov och önskemål. Detta tillämpas inom vissa områden av hjälpmedel och syftet är att öka brukarens delaktighet och tillfredsställelse med de hjälpmedel de använder i sin vardag.

Hjälpmedlen som ingår i det fria valet kan variera men omfattar ofta produkter relaterade till rörlighet, personlig vård, kommunikation och hushållsrelaterade aktiviteter. Genom att erbjuda ett fritt val strävar Region Stockholm efter att förbättra livskvaliteten för personer med funktionsnedsättningar genom att tillhandahålla hjälpmedel som är anpassade efter deras specifika behov och preferenser.

När du köper ditt hjälpmedel gör du det med egna pengar och det blir därmed ditt. Om du väljer ett hjälpmedel som överstiger rekvisitionsbeloppet så står du själv för den extra kostnaden och betalar skillnaden direkt i affären. Den summa du får via rekvisitionen täcker vad det skulle kosta för landstinget att inköpa och sköta om en likvärdig produkt vilket innebär att du inte får mer än så eftersom det inte blir en extra kostnad för landstinget.

Det är ditt ansvar att se till att service och reparationer utförs. Hjälpmedel som köps i butik omfattas, precis som andra produkter, av tillverkarens garanti. Det är en god idé att fråga i butiken om vilka garantier och serviceavtal som finns. För de mer tekniskt komplexa hjälpmedlen täcker Regionen kostnader för service och reparationer genom ett specifikt servicekonto. Du bör be den som skriver ut ditt hjälpmedel eller butikspersonalen att inkludera information om servicekontots värde på din rekvisition.

Fritt val av hjälpmedel i region Stockholm har flera olika kategorier av hjälpmedel som är anpassade för att möta behoven hos brukare med olika funktionsnedsättningar. De specifika hjälpmedlen som ingår i fritt val kan variera över tid beroende på aktuella avtal och riktlinjer men i dagsläget ingår rörelsehjälpmedel, hjälpmedel i hemmet, hörapparater och synhjälpmedel.

Summan som anges på din rekvisition täcker kostnaden för ett motsvarande hjälpmedel som erbjuds av en hjälpmedelscentral. Om du önskar ett hjälpmedel som är dyrare är det möjligt för dig att betala mellanskillnaden själv. Nedan finns en lista med några exempel på typiska hjälpmedel och bidrag.

Listan med Fritt val av hjälpmedel inom rörelse
Listan med Fritt val av hjälpmedel inom hörsel
Listan med Fritt val av hjälpmedel inom syn

En rollator för inomhusbruk är ett hjälpmedel som är speciellt designat för att användas inomhus och underlättar för personer med nedsatt rörlighet att förflytta sig i hemmiljö. Till skillnad från rollatorer avsedda för utomhusbruk, som ofta är robustare och har större hjul för att hantera ojämna ytor, är inomhusrollatorer vanligtvis lättare, smidigare och har mindre hjul. Detta gör dem mer manövrerbara i trånga utrymmen, såsom kök, badrum och smala korridorer.

Inomhusrollatorer är ofta utrustade med funktioner som underlättar vardagliga aktiviteter, till exempel brickor eller korgar för att bära saker från ett rum till ett annat, samt handtag som kan justeras för att passa användarens höjd för optimal ergonomi och stöd. De är designade för att vara enkla att använda, lätta att förvara och ibland även hopfällbara för att ta upp minimalt med plats när de inte används. Målet med en inomhusrollator är att främja självständighet och säkerhet för personer som behöver stöd när de rör sig inomhus.

Bidrag: 1 610 kr

begränsad rörlighet i armar och händer. Det är en lång pinne med en gripmekanism på ena änden, som manövreras med ett handtag eller en avtryckare på den andra änden. Griptången används för att plocka upp eller nå objekt som ligger på golvet, på höga hyllor eller andra svåråtkomliga ställen, utan att användaren behöver böja sig eller sträcka sig på ett sätt som kan vara svårt eller orsaka obehag.

Griptångens design kan variera, men den grundläggande funktionen är densamma – att ge användaren möjlighet att gripa tag i och lyfta föremål på avstånd. Vissa modeller har även extra funktioner som magnetiska spetsar för att plocka upp metallföremål, gummigrepp för bättre fäste, eller vinklingsbara huvuden för att underlätta greppet om olika objekt. Griptången är ett enkelt men effektivt hjälpmedel för att öka självständigheten och minska risken för fall och skador genom att undvika onödig rörelse eller sträckning.

Bidrag: 290 kr

En strumppådragare är ett hjälpmedel som är utformat för att underlätta för personer med begränsad rörlighet i rygg, höfter, ben eller armar att ta på sig strumpor eller strumpbyxor utan att behöva böja sig. Den består oftast av en lång, böjd plast- eller metallplatta med handtag eller öglor på sidorna. Användaren trär strumpan över plattan, håller i handtagen eller öglorna, och kan sedan föra foten genom strumpan medan hjälpmedlet guidar strumpan över foten och upp längs benet.

Strumppådragaren är särskilt användbar för personer som har svårt att nå sina fötter på grund av exempelvis operationer, artrit, övervikt, graviditet eller andra tillstånd som begränsar flexibiliteten. Genom att använda en strumppådragare kan användaren bibehålla en större självständighet i sin personliga vård och minska risken för fall eller skador som kan uppstå vid försök att böja sig ned för att ta på strumpor. Det finns olika modeller av strumppådragare för att passa olika behov, inklusive varianter för tjockare strumpor och strumpbyxor.

Bidrag: 370 kr

Patientlagen i Sverige är en lag som syftar till att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Den infördes den 1 januari 2015 och fokuserar på att förbättra patientens rättigheter, integritet, självbestämmande och delaktighet i vården.

Lagen inkluderar rätt till information om tillgänglig vård och behandling, rätt till delaktighet i beslutsprocesser, valfrihet gällande vårdgivare, samt rätt till en snabb och korrekt bedömning av vårdbehov. Lagen understryker även vikten av säker och kvalitetsmässig vård samt ger patienter möjlighet att lämna klagomål på vården de fått.

Att ansöka om hjälpmedel genom Fritt val är en process som inleds med att du tar kontakt med en professionell person som har kunskap om hjälpmedel och som kan göra en bedömning av dina behov. Denna person, som kallas förskrivare, kan vara en arbetsterapeut, fysioterapeut (även känd som sjukgymnast), logoped, sjuksköterska eller audionom – beroende på vilken typ av hjälpmedel du behöver.

Om du behöver ett hjälpmedel för första gången kan du direkt vända dig till en enhet för primärvårdsrehabilitering utan att behöva en läkarremiss. Detta gör processen snabbare och mer tillgänglig. För personer som tidigare använt hjälpmedel rekommenderas kontakt med den specialistmottagning där de tidigare fått service.

Under mötet med förskrivaren kommer du, eller en närstående till dig, att få möjlighet att beskriva dina specifika behov och önskemål. Förskrivaren kommer att bedöma hur dina funktioner är nedsatta och hur detta påverkar din dagliga situation. Genom dialog kommer ni gemensamt fram till vilka situationer där ett hjälpmedel kan vara till hjälp och vad som är målet med användningen av hjälpmedlet.

Det är viktigt att komma ihåg att samarbetet mellan dig och förskrivaren är centralt för att hitta det hjälpmedel som bäst uppfyller dina behov och förbättrar din livskvalitet. Genom att följa dessa steg kan du navigera i processen för att ansöka om Fritt val av hjälpmedel på ett informerat och effektivt sätt.